Bechterews sjukdom är en inflammatorisk sjukdom främst i leder och lednära vävnader som sen- och muskelfästen.

Inflammationen leder till förtjockade ledhinnor, senskidor och andra mjukdelar och märks mest som stelhet och smärta till skillnad för mot reumatoid artrit där svullnad, rodnad och värmeökning är vanligt. Kroppen försöker själv dämpa inflammationen, men ofta behövs smärtstillande och inflammationshämmande läkemedel så att man kan träna fysiskt. Åtminstone under perioder då sjukdomen är speciellt aktiv behövs läkemedel som bromsar sjukdomsprocessen.

Sjukdomen kan även angripa andra organ. Vanligast är ögon, hjärta, lungor samt njurar.

Att ställa diagnosen B är inte alltid så enkelt. Man talar med sin läkare & flera olika symptom.
De viktigaste frågorna handlar om hur smärtan och stelheten väcker personen under mycket tidiga morgontimmar, ofta klockan 3 till 4, och om stelheten viker när han/hon rör på sig. Därefter följer frågor om någon i släkten haft B´s sjukdom, eftersom en viss ärftlighet är konstaterad. Frågor om hudförändringar (psoriasis) och mag-tarmbesvär hör till, eftersom både psoriasis och inflammatorisk tarmsjukdom är kopplade till inflammation i leder och ryggrad.

Frågorna måste följas av en noggrann kroppsundersökning. Läkaren tittar först på kroppshållning, både bakifrån och från sidorna. Vid gång syns bakifrån avvikelser i rörelsemönstret på grund av stelhet eller deformiteter och vid stående syns en begynnande puckelrygg eller bäckenasymmetri.
Finner man så kallade korvtår eller korvfinger (daktylit), en eller flera tår eller fingrar som är jämt svullna har man funnit ett diagnostips. Daktylit medför ömhet, smärta och rörelseinskränkningar.
Att bestämma om personens vävnadstyp är HLA-B27 kan ge en begränsad information inför diagnosen av B´s sjukdom. I övrigt ger blodprover ingen större vägledning. Det är patientens symtom och eventuella positiva röntgenfynd från sakroiliacalederna och/eller ryggraden som avgör diagnosen.